Survivor!

Ja, så har man överlevt ännu ett äventyr här i Uganda!
Bara att ta sig över vägen här i Kampala är ju lite av en "nära döden upplevelse", sen har vi alla bodaboda åk (motorcykeltaxi, jaa jag lovar att jag ska sluta, men ibland är det det enda sättet att ta sig fram på..), för att inte glömma lejon runt knuten. Det senaste jag tagit mig igenom med livet i behåll är rafting i Nilen.
Jinja är en stad ca. 2 timmar från Kampala (beroende på hur man tar sig fram iofs.) , en lugn och fridfull stad belägen vid nilen. Jag åkte dit lördag morgon, tidigt. Bussen kom fram till ett resort i Jinja där en aussie medleålderskvinna, solbränd och kvar i 70-talets hippiesving mötte oss. Vi, jag och ett gäng svenskar bildade lag och hoppade in i båten. Vår guide hette Henry och han sa att det var hans först guidning, men att han sett det på TV, så vi behöver nog inte vara oroliga.. och så log han brett. 12 "rapids" väntade. Vi övade lite att falla ur båten och paddlade lugnt till en början. Hur mycket man än övar att falla ur en båt, så kan man aldrig vara förberedd på hur det känns när man slungas ur båten i ett stort vattenfall.. helt galet! Men roligt. I tillägg till all spänning började det ju spöregna och åska när vi var mitt ute på nilen, kul. Jättekul. Då var det inte skoj längre. Vi ville hem. Men, vi klarade alla "rapids" och nu sitter jag i Kampala, på Javas, igen..
Javas är ett café/restaurang nära där jag bor som har wireless. Jag har redan blivit vän med alla som jobbar här. Dessutom har de helt ok kaffe.

Snart ska jag ta mig ut, och försöka gå över vägen igen. Ikväll är det Swahili kurs, sen föreläsningar fram till kl.20. Efter det blir det dinner på någon restaurang. Bara jag överlever vägen till Uni :)